"Allah! Den som får något ansvarsområde över mitt samfund och sedan behandlar dem skoningslöst så behandla honom skoningslöst. Den som får något ansvarsområde över mitt samfund och sedan behandlar dem vänligt så var vänlig mot honom."
'A'ishah (må Allah vara nöjd med henne) berättade att hon hörde Allahs sändebud ﷺ säga följande i hennes hus:
"Allah! Den som får något ansvarsområde över mitt samfund och sedan behandlar dem skoningslöst så behandla honom skoningslöst. Den som får något ansvarsområde över mitt samfund och sedan behandlar dem vänligt så var vänlig mot honom."
«اللَّهُمَّ مَنْ وَلِيَ مِنْ أَمْرِ أُمَّتِي شَيْئًا فَشَقَّ عَلَيْهِمْ فَاشْقُقْ عَلَيْهِ، وَمَنْ وَلِيَ مِنْ أَمْرِ أُمَّتِي شَيْئًا فَرَفَقَ بِهِمْ فَارْفُقْ بِهِ».
Allahs sändebud ﷺ bad Allah försvåra för dem som har något ansvar över muslimerna, oavsett om det är ett litet eller stort, generellt eller specifikt ansvarsområde, och som överbelastar dem och inte visar någon omtanke för dem. Han bad Allah att denna person skulle få smaka på sin egen medicin genom att Allah utsätter honom för svårigheter. Och han bad även Allah att den personen som tvärtemot är vänlig mot dem och underlättar för dem själva ska behandlas vänligt och få det underlättat för sig.
En person som fått ett ansvarsområde, som berör muslimer, måste visa dem så mycket vänlighet som möjligt.
Vedergällningen är av samma sort som handlingen.
Balansen mellan vad som anses vara vänlighet eller svårighet är det som inte motsäger Koranen och Sunnah.
Sahih Muslim (3/ 1458) (1828).
Mer (6)
فتح ذي الجلال والاكرام بشرح بلوغ المرام.
لابن عثيمين (6/ 367).
منحة العلام في شرح بلوغ المرام.
لعبد الله الفوزان (10/ 224).
توضيح الأحكام من بلوغ المرام.
للبسام (7/ 419).
Cited in books
2 BooksMer (2)
- الدعوة إلى الله وأخلاق الدعاة«اللَّهُمَّ مَنْ وَلِىَ مِنْ أَمْرِ أُمَّتِى شَيْئاً فَشَقَّ عَلَيْهِمْ فاشْقُقْ عَلَيْهِ وَمَنْ وَلِىَ مِنْ أَمْرِ أُمَّتِى شَيْئاً فَرَفَقَ بِهِمْ فَارْفُقْ بِهِ »
- مجموعة زاد التربية الإسلامية (1)، والسيرة النبوبة (1)، والعقيدة (1)، والفقه (1)التربية الأسلامية 1«اللهُمّ، منْ ولِي مِنْ أمْرِ أُمّتِي شيْئًا فشقّ عليْهِمْ، فاشْقُقْ عليْهِ، ومنْ ولِي مِنْ أمْرِ أُمّتِي شيْئًا فرفق بِهِمْ، فارْفُقْ بِهِ»