Skip to content

"Jag har blivit beordrad att göra Sujud på sju kroppsdelar

Ibn 'Abbas (må Allah vara nöjd med honom) berättade att profeten ﷺ sa:

"Jag har blivit beordrad att göra Sujud på sju kroppsdelar: på pannan – och han pekade på näsan, händerna, knäna och tårna, och att inte vika kläderna eller sätta upp håret."

«أُمِرْتُ أَنْ أَسْجُدَ عَلَى سَبْعَةِ أَعْظُمٍ: عَلَى الْجَبْهَةِ وَأَشَارَ بِيَدِهِ عَلَى أَنْفِهِ، وَالْيَدَيْنِ، وَالرُّكْبَتَيْنِ، وَأَطْرَافِ الْقَدَمَيْنِ، وَلَا نَكْفِتَ الثِّيَابَ وَالشَّعَرَ».

Al-Bukhari och Muslim
Autentisk
Förklaring

Profeten ﷺ tydliggör att Allah har beordrat honom att under bönen göra Sujud på sju kroppsdelar, vilka är: 1. Pannan, det vill säga ansiktets överdel ovanför näsan och ögonen, han ﷺ pekade med sin hand på näsan för att tydliggöra att näsa och panna räknas som en kroppsdel, och för att betona att den som gör Sujud nuddar marken med sin näsa. 2 & 3. Båda händerna. 4 & 5: Båda knäna. 6 & 7. Tårna på båda fötterna. Han beordrade även oss att vi inte skulle sätta upp håret, eller vika ihop kläderna under Sujud för att skydda dem från att falla på marken. Snarare ska de låtas falla fritt på marken så att det gör Sujud tillsammans med kroppsdelarna.

Ordens betydelser

ولا نَكْفِت: الكَفت: الجَمع والضَّم.

Vad vi kan lära oss från Hadithen

Det är obligatoriskt att göra Sujud på de sju kroppsdelarna under bönen.

Det är ogillat att vika kläderna eller sätta upp håret under bönen.

Den bedjande måste vara lugn under sin bön, och placera de sju kroppsdelarna på marken, och ha kvar dem så tills han läser den föreskrivna åminnelsen.

Förbudet att sätta upp håret är specifikt för män och omfattar inte kvinnor, eftersom kvinnan ska vara täckt under bönen.

Källor

Sahih al-Bukhari (1/ 162) (812).

Sahih Muslim (1/ 354) (490).

Mer (12)

المنهاج شرح صحيح مسلم.

للنووي (4/ 206).

مرقاة المفاتيح شرح مشكاة المصابيح.

لعلي القاري (2/ 718).

سبل السلام شرح بلوغ المرام.

للصنعاني (1/ 270).

توضيح الأحكام مِن بلوغ المرام.

لعبد الله البسام (2/ 229).

فتح ذي الجلال والإكرام شرح بلوغ المرام.

لابن عثيمين (2/ 115).

منار القاري.

لحمزة قاسم (2/ 202).